Blogguppdatering i text!
Jag har skrivit så mycket det sista men tyvärr varit jättedålig på uppdateringen här på bloggen. Det är mycket som händer i våra liv just nu och som ni redan märkt kretsar det allra mesta i vår värld om att vi skall bli föräldrar. Här målas, tapetseras, virkas, pysslas och förbereds inför ankomsten!
För att inte trötta ut mig själv eller er som läser min lilla blogg totalt väljer jag att göra en summering av den sista tiden istället för att masspublicera inlägg om vad som varit.
Som sagt mycket handlar om att vi skall bli föräldrar. Det är ju vår värld just nu. Det är det som ALLT handlar om. Viktigare saker finns inte, eller? ;-)
Jag och Johan bestämde oss tidigt för att vi skulle åka till förlossningen på Östra sjukhuset när det väl är dags. Jag inbillade mig att Östra skulle kännas mer hemma för mig som är från Mölndal. Borås kändes allt för långt bort. Ett par månader in i graviditeten bestämde vi oss ändå för att utforska både Östra och SÄS (Borås är ju trots allt vårt hemmasjukhus) Vi var på Östra den 14/2, ett lite annorlunda alla-hjärtans-dagfirande, och vi var nöjda med besöket.
SÄS besökte vi först två veckor senare. Nu har vi ändrat oss och tänker absolut åka den längre vägen till Borås för att föda om det finns tid till det. Det kändes mysigt, välkomnande och pappan står mycket mer i centrum än vad han verkar göra på Östra. Vi vill ju vara tillsammans som familj den första tiden och det får man ALLTID möjlighet till på Borås.
Vi bestämde oss för att göra om ett av rummen däruppe till barnkammare redan nu. Barnet kommer ju att sova i kusin Marys fina vagga inne hos oss den första tiden men det är ju lika bra att förbereda medans "ork" finns. Vi tog hjälp av Lina som är ett tvättäkta proffs på att måla och tapetsera. Nu står barnkammaren klar och väntar på att fyllas med ljud av barnskratt, små fötter, klossar som rasar och fantastiska "ljudleksaker". Tusen tack Lina för all hjälp!
Johan har varit influensasjuk och jag blev matförgiftad efter ett restaurangbesök. Foglossningen blir värre och värre. Jag har svårt att gå, sitta och ligga. Det smidigaste är faktiskt att ligga i badkaret men det är så rackarns svårt att ta sig upp igen.
Jag har bakat kakor, bullar och gifflar med ost & skinka för att ha till snabba fikor med släkt och vänner.
Vi har gått på föräldrautbildning tillsammans med fyra andra par som också skall bli föräldrar denna period. En fantastisk mysig grupp som jag verkligen hoppas kommer hålla kontakten för fortsatta fikor, promenader och lek tillsammans med barnen.
Johan har hunnit med att fylla 40 år och i samband med det hade vi ett litet kalas för familjen. 40-årsfest får det bli till sensommaren om vi kommit in i rätt gängor som småbarnsföräldrar.
Jag har haft hormonella utbrott. Gråtit och snorat värre än den värsta Helena-Bergströms-karaktären. Vaknat av mardrömmar, slitit av stackars älskade maken täcket för att se så att han inte har älskarinnan på besök, varit vaken hela nätter för att bubblan inte riktigt förstått vårt hyreskontrakt och senare även vakat en hel natt för att bubblan valde att ligga helt tyst och skrämma oss fullständigt!
Det har hänt massvis! Jag skulle kunna fortsätta i evigheter..
Nu längtar jag och Johan så mycket efter dig, vårt älskade barn! Snart ( hoppas jag ) längtar du tillräckligt efter att möta oss också och beslutar dig för att komma ut.
För att inte trötta ut mig själv eller er som läser min lilla blogg totalt väljer jag att göra en summering av den sista tiden istället för att masspublicera inlägg om vad som varit.
Som sagt mycket handlar om att vi skall bli föräldrar. Det är ju vår värld just nu. Det är det som ALLT handlar om. Viktigare saker finns inte, eller? ;-)
Jag och Johan bestämde oss tidigt för att vi skulle åka till förlossningen på Östra sjukhuset när det väl är dags. Jag inbillade mig att Östra skulle kännas mer hemma för mig som är från Mölndal. Borås kändes allt för långt bort. Ett par månader in i graviditeten bestämde vi oss ändå för att utforska både Östra och SÄS (Borås är ju trots allt vårt hemmasjukhus) Vi var på Östra den 14/2, ett lite annorlunda alla-hjärtans-dagfirande, och vi var nöjda med besöket.
SÄS besökte vi först två veckor senare. Nu har vi ändrat oss och tänker absolut åka den längre vägen till Borås för att föda om det finns tid till det. Det kändes mysigt, välkomnande och pappan står mycket mer i centrum än vad han verkar göra på Östra. Vi vill ju vara tillsammans som familj den första tiden och det får man ALLTID möjlighet till på Borås.
Vi bestämde oss för att göra om ett av rummen däruppe till barnkammare redan nu. Barnet kommer ju att sova i kusin Marys fina vagga inne hos oss den första tiden men det är ju lika bra att förbereda medans "ork" finns. Vi tog hjälp av Lina som är ett tvättäkta proffs på att måla och tapetsera. Nu står barnkammaren klar och väntar på att fyllas med ljud av barnskratt, små fötter, klossar som rasar och fantastiska "ljudleksaker". Tusen tack Lina för all hjälp!
Johan har varit influensasjuk och jag blev matförgiftad efter ett restaurangbesök. Foglossningen blir värre och värre. Jag har svårt att gå, sitta och ligga. Det smidigaste är faktiskt att ligga i badkaret men det är så rackarns svårt att ta sig upp igen.
Jag har bakat kakor, bullar och gifflar med ost & skinka för att ha till snabba fikor med släkt och vänner.
Vi har gått på föräldrautbildning tillsammans med fyra andra par som också skall bli föräldrar denna period. En fantastisk mysig grupp som jag verkligen hoppas kommer hålla kontakten för fortsatta fikor, promenader och lek tillsammans med barnen.
Johan har hunnit med att fylla 40 år och i samband med det hade vi ett litet kalas för familjen. 40-årsfest får det bli till sensommaren om vi kommit in i rätt gängor som småbarnsföräldrar.
Jag har haft hormonella utbrott. Gråtit och snorat värre än den värsta Helena-Bergströms-karaktären. Vaknat av mardrömmar, slitit av stackars älskade maken täcket för att se så att han inte har älskarinnan på besök, varit vaken hela nätter för att bubblan inte riktigt förstått vårt hyreskontrakt och senare även vakat en hel natt för att bubblan valde att ligga helt tyst och skrämma oss fullständigt!
Det har hänt massvis! Jag skulle kunna fortsätta i evigheter..
Nu längtar jag och Johan så mycket efter dig, vårt älskade barn! Snart ( hoppas jag ) längtar du tillräckligt efter att möta oss också och beslutar dig för att komma ut.
Kommentarer
Skicka en kommentar